Jag har aldrig ångrat mig
Gammelmedia lider inte bara av den tekniska utvecklingen. Ytterligare ett mörkt moln har börjat växa sig stort borta i horisonten. Kompetensflykt och bristen på starka ledarkandidater är ett problem som med all sannolikhet drabbar framför allt kreativa branscher framöver.
För ett par år sedan presenterade tidningen Resumé en genomgång av en rad framgångsrika personer inom många olika branscher. Listan över succéförfattare, stjärnkonsulter och toppchefer hade en röd tråd – samtliga personer hade vuxit upp på en kvällstidningsredaktion. Och som sagt, valt att sluta när de bevisligen kunnat axla ledarskapet på just denna arbetsplats. Kvällstidningens tempo och krav blir en bra skola, inte en plats att förverkliga visioner på.
Senast i raden av uppmärksammade avhopp är Niklas Ekdal, politisk redaktör på Dagens Nyheter. På Karin, PM & Leos blogg berättar han – som alltid mycket läsvärt – varför han och andra väljer bort det trygga, privilegierade livet som tidningsredaktör.
Själv hoppade jag av år 2002. Jag var 32.
Trots två små barn och villa med omfattande renoveringsbehov valde jag bort 45 tusen i månadslön, sex veckors semester och tjänstebil.
För att starta eget.
